Nära döden-upplevelse

Ibland undrar man ju hur busschaffisarna i Sthlm är utbildade. Visst, dom flesta kör bra, men idag åkte jag med en stackare (eller idiot) som bromsade och gasade om vartannat mitt inne i stan... Grrrrrr.... Man hinner ju bli halvdöd innan man är framme vid slutdestinationen. Hade en äldre dam bredvid mig på sätet som var alldeles livrädd och var supertacksam att hon skulle gå av stationen efter.... *suck* Det var t.o.m. så att jag till slut skrek rakt ut (på bussen *rodnar*) - "Nu får du väl för f*n ta och ge dig!!!!".... Hahaha, nypåstigna passagerare måste trott att det var jag som var galen och inte kvinnan som körde bussen *asg*

Var duktig och gick hem i tid från jobbet idag. Jag har så svårt att gå efter mina 8 jobbade timmar, det finns alltid nåt mer att göra... Men idag la jag undan det på skrivbordet och gick hem :)

Fast nu är jag trött, halvsnuvig och lite ont i halsen. Egentligen ska barnen till Roger idag, men Robin stannar kvar här hemma. Dels är han jättesnuvig och det är dumt att han smittar sina småbröder hos sin pappa, och dels så ska han på utflykt imorrn och det är lättare att ta sig härifrån. Martin ska iväg på sin Kungfu-träning iaf och åker sen med Roger hem. Och eftersom jag är småkrasslig orkar jag inte laga mat... Så det blir superdupernyttiga (NOT) färdiglagade plättar med sylt. Skit samma, man kan inte alltid stå vid spisen i en timme och laga nyttig mat. Ibland får man kasta handduken, även om man gärna vill vara "Syster Duktig" :-s