torsdag, juni 07, 2007

Martins skolbal!!

Jag är ju en mamarazzi, och en sån följer sin son till skolbalen ;-) Ja, inte ända in i festlokalen då... Men jag var inte den enda föräldern där *s*

Martin är så stor, han slutar nu 9:an och mitt hjärta värker och ögonen tåras av stolhet! Han är min son! Min stolthet!


Utanför festlokalen, som lånades från Sverige-Finska skolan. Härliga killar!


Polarna!


Du vackra son!!! Jag älskar dig!


Snickesnack... De har uppenbarligen en hel del att säga varann...


Och det går ju tjejer i Martins klass oxå, man ser dom i bakgrunden :) En av tjejerna, i guldklänning har följt oss sen hon och Martin var bebisar... Felicias mamma och jag umgicks mycket.


Kommer ni själva ihåg hur det kändes att sluta nian? Glädje över att åren i grundskolan snart är slut, glädje över att få börja nytt till hösten... Men sorg över att det är slut på tiden i grundskolan och man snart ska splittras.... Jag undrar om ungarna idag funderar på samma sak.

På tisdag nästa vecka är det skolavslutning för Martin... Då blir det fika här :)

Robin slutar andra ring imorgon... Bara ett år kvar i gymnasiet...

9 kommentarer:

  1. Anonym10:10 em

    Visst blir man rörd när barnen har något. Och även jag är en Mammarzzi.... Vänta bara till studenten då gråter man floder.
    Ska nog ta tag i flickornas studen foton. (Scrappade inte då men man kan ju göra gamla kort)
    I morgon går min son ut 9:an, det är min minste.... Ha en skön skolavslutning. Kram Aase/ängel60

    SvaraRadera
  2. Visst kommer jag ihåg. Dte var en speciel känsla...

    I vilken stilig son du har Helene! :-)

    SvaraRadera
  3. Anonym1:38 fm

    Woah, minns avslutningen i nian :D
    Mycket fylla var det. Usch. Inte jag, men alla andra, haha.

    Vet Martin vad han ska gå i höst? Har de fått svar än? :)

    SvaraRadera
  4. Tack, tjejer!!! Mysmasken, här hoppas vi på ingen fylla ;) Det ska nog klara sig....

    Martin har sökt natur-natur (precis det som Robin går), han får intagningsbeskedet runt 29 juni. Då är han i Italien på semester med sin pappa och bröder mfl, så jag får hålla utkik ;)

    SvaraRadera
  5. Åh sååå mysiga kort!!!!
    Man blir nästan tårögd när man själv tänker tillbaka på den tiden.... så underbart att han har dig som memorerar dessa dagar med en massa kort. :)

    Stooor kram
    M I N D I

    SvaraRadera
  6. Anonym11:23 em

    Japp, jag har precis suttit och pratat med niorna på deras skolbalsmiddag. De är ganska lika oss. "Mamma är lik sin mamma." Fast när man är i den åldern är man kanske inte så pigg på att erkänna det! :-)

    SvaraRadera
  7. Anonym4:33 em

    Vilka fina foton, förstår att du är stolt över Martin!

    SvaraRadera
  8. Anonym7:11 em

    Duktiga barn :D
    Natur ska det vara!

    SvaraRadera
  9. Anonym11:19 em

    Jättefina bilder! Som lärare på högstadiet har jag förmånen att få vara med om den glädje och förväntan det innebär att sluta nian VARJE år! Sorgligt, ja, de blir ju lite som ens egna ungar under de tre år man får vara med dem varje dag, men underbart ändå. Varje år förundras jag över hur dessa små busiga pluttar som kommer till oss i sjuan på bara tre år förvandlas till nästan vuxna individer. Visst är det en underbar ålder?

    SvaraRadera