STORT TACK till er alla som skrivit om mitt inlägg kring amningsbeslutet igår! Tyvärr är ju detta med strulande amning nåt som man så sällan hör om och jag har uppfattat det som att det alltid är mkt hysteri från vården mm om att man SKA amma, måste amma osv. Men det viktiga är att man gör det som passar bäst för en själv. Och faktum är att vi även i denna fråga har blivit så väl bemötta från alla, både från barnmorskor på patienthotellet, amningsmottagningen, neo där vi hyr pumpen och även från BVC. Alla stöttar mig/oss i det beslut vi tagit hittills! Skönt att vi blir bemötta på detta sätt!! Sen är det faktiskt helt ok att de frågar vad vi gjort, om vi provat ditten och datten osv. Jag kan ju med handen på hjärtat säga att vi provat allt och det har inte gått. Och detta beslut känns nu så bra!
Idag är jag mig själv, blir inte ens ledsen då jag läser inlägget jag skrev igår. Det var jobbigare att inte ha tagit beslutet, att inte veta om jag skulle försöka fortsätta kämpa. Men nu mår jag mkt bättre, iaf för tillfället :-)
En nöjd mamma mao!
Och på fotot nedan ser ni en nöjd Aston på en nöjd pappas bröst :-) Efter 3 timmars "stök" på förmiddagen (Aston var trött, men kom inte till ro ordentligt) så bajsade han ordentligt och sen somnade han på Fredriks bröst och sov så länge länge!
Imorrn kanske vi ska ta oss inåt stan för första gången, får se om vi kommer iväg eller om allt drar ut på tiden igen så att vi inte kan ta oss in ;-) Ibland tar det en hel dag att komma iordning, framförallt om vi tar sovmorgon till kl 10 som vi gjorde idag. Mys hela morgonen mao!!
Men vilken pussmun han har!! =)
SvaraRaderaVisst känns det skönt att ha tagit steget! Det kommer bara att kännas bättre och bättre, det lovar jag ;)
Jag förstår absolut ditt beslut! Hade samma problem med mitt första barn, efter tre veckor var det bara ersättning som gällde och det var så skönt när man väl hade fattat beslutet. Jag hade tur och fick bra stöd från både vänner, familj och bvc. Med andra barnet funkade amningen med en gång, vilken skillnad! Någon skillnad i deras hälsa idag finns inte. Och som någon annan skrev blev närheten mellan pappan och barnet större från början när han också kunde mata.
SvaraRaderaSkönt att rätt beslut är taget, det är ju alltid en själv som vet bäst. Jag gjorde BTW som du och det var bäst för mig, bebbe och pappan. Kramen.
SvaraRaderaStå på dig du, du har ju fattat bra beslut tidigare i livet... att döma av de två välskapta killarna du har sen tidigare. Jag tyckte det var vemodigt med första barnet den första tiden att inte kunna amma, men sen såg jag fler och fler positiva saker med det. Närheten får man ju ändå eftersom man knappt vill lägga ifrån sig de små goingarna. Ha de bra!
SvaraRaderaBrukar vara inne och läsa i din inspirerande blogg och kul att följa din graviditet! Grattis till lille Aston! Ville bara skriva att även jag kämpade med amning i några veckor men fick ge upp pga att det inte fungerade alls. Min son fick ersättning och det fungerade fint på honom. Alla jag träffat var positiva till mitt beslut. Det viktigaste är ju att både mamma och bebis mår bra! //Anna
SvaraRaderaHej! Kikar in en snabbis och vill bara gratulera till er lilla prins!!! Otroligt fint namn har han också, vi gick faktiskt och funderade på det ett tag till vår lilla kille, efter att jag träffat en 90-årig patient som hette just det.
SvaraRaderaMassor av kramar!
//lillasara
Hej Helene! Tack för mejlet, kommer snart ngt i brevlådan ;) Skönt att du tagit rätt beslut, det är ju du som känner dig själv och lille Aston bäst! Det funkar helt enkelt inte för alla och då får man acceptera det och göra det bästa av situationen. Huvudsaken är ju att ni alla mår bra! Kramar!
SvaraRaderaÅÅÅÅ så fina dom är, hälften av dina killar :)
SvaraRaderaKlart du inte ska amma om de inte går nå bra, de är inte värt allt slit, nej njut av bebistiden i stället, du vet ju, den går så fort :)
Ja gudars, jag fattar inte ens hur det kan vara en diskussion om ammandets vara eller icke vara som man hör i media och bland mammor. Precis som om det var nån annans rätt att tycka. Nä, göra som man vill ska man. Och INTE behöva försvara sitt beslut, det ska alla skita i. Punkt slut.
SvaraRaderaVilken underbar bild! Jag förstår att det är skönt att ha fattat beslutet. Som du säger, du känner ju bäst vad som är bäst! Jag hade också problem med amningen så jag vet precis vad mycket ork det tar att försöka och försöka. Stor kram!! /Milla
SvaraRaderaSå fina de är dina pojkar!
SvaraRaderaBra beslut om amningen, bebistiden ska ju vara mys och lugn och glädje!
Och det där med att allt tar tid...passa på och njut medan ni har en bra ursäkt att ta det lugnt. Vad gör det väl att man inte kommer iväg i tid (eller alls?)
Njut så mycket ni kan av Aston och varandra!
Vad skönt som sagt med beslut! Känner verkligen din lättnad! :)
SvaraRaderaHärligt litet knyte på pappas bröst.. ha en skön dag.. kommer ihåg (blir nostalgisk märker jag:) )när Gustav föddes (7nov92) och vi ville gå ut med honom efter några dagar. Efter mycket strul innan vi kom iväg iform av amning, bajs osv så upptäckte vi att alla nös och hostade i vår omgivning .. och vi la benen på ryggen och sprang hem igen.. :) kram
Aston är hur söt som helst! Vad skönt att ni mår bättre nu! Det är alltid jobbigt att fatta besvärliga beslut! Spelar ju ingen roll egentligen vad det handlar om...
SvaraRaderaNjut nu vidare och mys heeeela förmiddagen, om ni (mao Aston...) vill!!!
MVH Miaa
Åhh så mysigt!! Minns den där tiden... *saknar*
SvaraRaderaHoppas allt går bra nu =)
Kram Johanna
Vilken härlig bild på lillkillen.
SvaraRadera