tisdag, maj 05, 2009

Älskade Kellie, vi saknar dig så!

Vår älskade katt! Vi saknar dig så!! 15 år fick vi tillsammans med den underbaraste av katter. Idag fick vi dock avliva henne, vår lilla Kellie :-(

Hon började magra för ca 1 månad sen, aptiten var inte densamma. För 3-4 dagar sen började hon vingla då hon gick och fick problem att hoppa upp på bänkar, blombrädan mm. Och då hon i eftermiddags började ramla omkull då hon tittade upp på mig, så åkte vi till veterinären på kvällen.

Exakt vad som var fel vet vi inte och det spelar inte så stor roll. Kellie var värd ett värdigt avslut och fick avsluta sitt liv i min famn.

Att man kan älska en katt så mycket och sörja så mycket. Beslutet att ta bort henne var svårt, men samtidigt inte svårt. Att se henne ramla omkull, inte komma undan ordentligt då Aston for efter henne osv gjorde att beslutet känns helt rätt. Men sorgen är lika stor trots det.

Men i stort sett 15 år tillsammans med henne är lång tid, hon har förgyllt livet för oss varenda dag sen hon kom till oss.

Älskade Kellie, vi saknar dig så! Ha det gott i katthimlen!









19 kommentarer:

  1. :( sorgligt... -puss lilla kisse

    SvaraRadera
  2. Så tråkigt men hon fick ju ett långt, lyckligt liv hos er och fick även avsluta på rätt sätt. Skickar en tröstande kram. *kram*

    SvaraRadera
  3. Åh vännen vad sorgligt men fint att kunna ge våra vänner ett bra slut när kraften inte räcker längre! Vet hur tufft det är att sakna någon man älskat så länge! Nu får kissen äta sillar i kissehimlen, många kramar!

    SvaraRadera
  4. Å, det smärtar i en kattälskares hjärta... Men det är som du säger; hellre ett värdigt slut än att de får lida. Sorgligt likväl. Kram till dig, förstår att det känns tomt.

    SvaraRadera
  5. Tänker på er!
    Det är inte lätt när en så kär gammal vän försvinner.
    Men jag förstår helt och hållet ditt beslut!

    SvaraRadera
  6. Åh Helene det gør mig ondt for dig. Det er så trist at sige farvel til et elsket kæledyr, man bliver jo så glad for dem.
    Kram fra Charlotte

    SvaraRadera
  7. Å så sorgligt. 15 år är lååång tid. Låter som att det kan ha varit hjärtat när du beskriver symptomen. Hade en katt som blev ungefär så där och på honom var det hjärtat. När vi kom till vet. fanns inget att göra. Fasar för den dag när våra 2 gamlingar går ur tiden. Usch, det är ju verkligen familjemedlemmar som försvinner. /M

    SvaraRadera
  8. Sorgligt! Det är ett jättejobbigt beslut att ta, men skönt för kissen när hon inte orkar längre.
    Tänk på alla trevliga stunder ni haft även om inget känns så lätt just nu. *Kram*

    Vet hur tufft det är. Hade en häst som jag fick avliva efter att ha haft han i 14 år. Symptomen var precis de samma som Kellie's.

    SvaraRadera
  9. Oj ja 15 år är mycket.
    Våran Elvis älskade oxo att ligga i Romeos spjälsäng.
    Söt kisse var hon verkligen.
    Carina

    SvaraRadera
  10. *tårögd*
    Dom blir som ens barn, dom små liven..
    Kramar till er, och jag vet att Kellie har det bra nu =)

    SvaraRadera
  11. Stor kram till dig Helene! Förstår att du saknar henne! Så fin hon var.
    Min ena katt är också snart 15 år, och jag vill inte tänka på den dagen hon inte finns mer, men börjar hon må dåligt så kommer jag göra precis som du.

    SvaraRadera
  12. Anonym12:11 em

    oo beklagar sorgen, det är en stor förlyst med en trogen vän! Själv gick min lilla hund bort för 2 veckor sen, 11 år blev han, men ungefär samma sak som med din Kellie trillar omkull lite, jag fick reda på att det beror på hjärtat som inte slår i den takten som den skall göra. Kram på dig och din familj!

    Katleen

    SvaraRadera
  13. Åhh, sötaste..

    SvaraRadera
  14. O så tråkigt. Många kramar...!

    SvaraRadera
  15. Beklagar så mycket.. kommer att sakna dina fina bilder på vackra Kellie :( Men man får glädjas åt att ni har fått många vackra år och minnen.

    *kramar*

    SvaraRadera
  16. Massor med kramar raring!

    SvaraRadera
  17. Anonym5:41 em

    Åh så tråkigt!

    Förstår att du saknar henne.

    Kram
    /isabeli

    SvaraRadera
  18. En sån fin katt hon var! Förstår att ni måste sakna henne. *kram*

    SvaraRadera
  19. Beklagar sorgen!
    Senast idag låg Russin (som vi skickade till himlen för snart 4 månader sedan) och spökade på köksstolen som han brukade sova på under bordet. Han är med mej varje dag och saknaden är svår!

    SvaraRadera