...från Paula, en av mina allra bästa vänner! Tänk att ett brev kan få en att bli så glad och uppskattad, samtidigt som det sätter hjärnkontoret i gungning...Jag är så glad att vi har varann, jag och Paula. Det som är synd är att vi inte bor närmare varandra. Visserligen är det "bara" 10 mil mellan oss, men det är tillräckligt långt att jag inte kan vara hos henne då hon som mest behöver mig :-s
Jag önskar att jag var duktigare på att ta hand om mina vänner, finnas där, träffa dom och prata med dom.... Men det är så svårt att få tiden att räcka till... Till mig, till Fredrik, till barnen, till jobbet, till instruktörerna på jobbet, till företaget, till husletande och till vännerna.... Ujujuj...
Paula-gumman, du vet att jag ALLTID finns här och behöver du komma ner till mig, så står mitt hem alltid öppet för dig!! Det vet du, va? Jag finns här OM och NÄR du behöver prata, så RING mig, hjärtat!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar