fredag, juni 27, 2008

Lite tankar om en "snabb" graviditet!

Här sitter jag idag, fredag och allt! Går in i graviditetsvecka 31 idag, helt otroligt vad FORT det går!! "Bara" nio veckor kvar till beräknat datum (klart Bebis inte kommer just den 4 sept, men det är ju ändå en hålltid liksom).

Jag konstaterar att denna graviditet går oerhört fort! Jag tyckte att graviditeten med Martin gick fort, hade ju en liten Robin som sprang kring mina ben då. Men faktum är att jag nog tycker att denna graviditet gått ännu FORTARE! Hur är det möjligt?

Kan det vara så att tiden går fortare när man blir äldre? Så som alla äldre generationer alltid sagt? Vänta tills du blir äldre, DÅ går tiden fort!!

Kan bara skriva under på det, tycker minutrarna, timmarna, dagarna, veckorna och åren bara susar förbi!

Martin fyller 17 år i nov, Robin fyller 19 år i dec... Jag och Fredrik fyller 40 år i höst, vi har varit tillsammans i 14,5 år!!! Vi ska bli föräldrar snart! Hur snabbt lär inte de här kommande åren gå? Det innebär att vi snart kommer vara pensionärer och får massor med "fri" tid *s*

Men faktum är att jag är lycklig och glad mestadels av tiden! Åren har inte tagit så hårt på mig, snarare så att jag fortfarande känner mig ung och pigg! Nåja, nu är jag ju graviditetstrött, men jag är inte ens tillnärmelsevis så trött som jag alltid hört att "äldre" mammor blir under graviditeten och småbarnsåren. Vad är det för fördomar egentligen? Tycker jag är lika pigg som jag var som 21-åring då Robin föddes, jag var lugn och trygg då och är lugn och trygg nu. Bara visdomen som ökat med åren!

Lyssna på kroppen och knoppen! De säger till dig hur du mår! Fast ack, just DET tog många år att lära sig och jag tränar fortfarande på att lyssna på vad min kropp och knopp talar om för mig. Men det innebär att jag förhoppningsvis aldrig kommer nå den där beryktade väggen som jag var på väg att träffa för 2 år sen. Då var det bara några millimeter ifrån att jag var totalt utbränd.

Jag är fortfarande på konvalecent, måste hela tiden tänka mig för och prioritera vad som är viktigt för mig att göra, stressa för och leva för!

Och just nu är det jag själv, mina stora underbara tonårssöner, min fantastiska sambo och en ljuvlig liten varelse i min mage som är det VIKTIGASTE som sker! Jobb, hobbys och annat får komma längre ner på priolistan, och det är så fantastiskt skönt att ha kommit till den insikten. Svårt att leva efter? Ja, ibland! Är det skönt att prioritera och tänka till innan man bara kör?? Absolut!!

Så, jag går här i graviditetsvecka 31, har 2 dagar kvar att jobba på mitt ordinarie jobb innan jag går på "ledighet". Den kommande månaden har jag visserligen ändå jobb att stå i, frilansjobb och scrapbookingjobb, MEN jag är viktigast, Bebis är viktigast, familjen är viktigast!!

Länge leve livet!

5 kommentarer:

stinaD sa...

Skickar bara en STOOOR kram för kloka tankar!! (Garanterar att tiden efter grav oxå kommer att gå snabbt - jag fattar knappt att det var ½ år sedan jag gick med stor mage ;))
*Kramar*

MarieG sa...

Så kloka ord...
Ta hand om dig.
Kram!

Marie sa...

Äh, det där att man blir tröttare för att man är en sk "gammal mamma" det är bara kvalificerat skitsnack. Jag tror att vi äldre mammor (jag får nog också sälla mig till den skaran) har en trygghet och livserfarenhet som ger oss styrka och en icke sinande energi. Må gott!

HelenaN sa...

Det är så sant som det är sagt - otroligt kloka tankar som jag skriver under på.
Många sommarkramar till dig o lill* pyret i magen.
//HelenaN

LillBlomman sa...

Visst flyger tiden fram!! Jag är i vecka 28 nu och har precis insett att det inte är vår längre! Det är högsommar!!! Blir glad av att läsa det du skrivit! Att känna att livet är en gåva och kunna prioritera familjen och sig själv är en konst! Men när man väl lärt sig så är det fantastiskt! Vi går runt i en lyckobubbla och inget biter på oss! Viktigast just nu är VI TRE!!! Kramen!