Ja, Aston är svår att få på bild allt som oftast. 3-åringar - eller han i alla fall - är lynniga, ibland går det bra och han ber om att bli fotograferad. Andra gånger blir det händer framför ansiktet och "Neeeej, inte kort mig".... Det blir väl så när man är van vid att få kameran i ansiktet *s* Samtidigt älskar han att titta på fotografierna jag tar, både direkt i kameran, på datorn och här på bloggen. Så jag fortsätter att fotografera honom, oavsett om han vill eller ej ;-)
Här fick jag EN finfin bild på honom nu på morgonen, tog några stycken men alla andra blev dåliga pga att det är supermörkt ute och därmed supermörkt inne och han sällan står still. Men det räcker med en enda bild ;-) Det kan ju vara just den bilden som blir en favorit, som den här...
Jag älskar foton där motivet inte tittar rakt in i kameran. Denna älskar jag både komposition och färger på :-)
3 kommentarer:
Vilket underbart foto!
Älskar också bilder där objektet inte tittar direkt i kameran, allra helst när objektet inte ens är medvetet om att han/hon blir fotograferad.
ps. råkade på något vis radera min första kommentar. sorry!
Ja det var väldigt fint, måste jag säga! Men så är det ju ett bedårande motiv med! *ler*
Skicka en kommentar